Hej!!

Jag tror att jag glömde bort allt det här i allting. Det var ju meningen att skrivandet skulle forsätta.

Jag kämpar på med min vikt. Fortfarande ingen förändring på vågen. Men jag tänker inte ge mig inte den här gången. Jag vet att det är än lång väg att vandra. Fördelen är ju att jag är ju inte ensam alls =)

Om man hade insett alla dom här sakerna som man har förstått nu på senare år då kanske den hemska skoltiden och tiden efter skolan och fram till nu skulle ha varit bättre. Man kanske hade tagit hand om sig själv och sitt liv en anning mera. I stället för att gå här med den självömkan och synd om mig syndromet så man har skapat sig.

Jag tror på att jag nu är annorlunda på ett mera rätt sätt. Men det har hänt att det kommer tillbaka ibland då jag måste stanna upp och tänka på hur jag vill att det ska vara inte hur det har varit.